fbpx

Bihåleinflammation

Vad är akut bihåleinflammation?

Bihålorna är ihåliga luftfickor i ansiktsbenen och i skallen. De är täckta med ett tunt slemhinnelager som normalt producerar en liten mängd slem, vilket håller bihålorna friska och fuktiga. Man skiljer mellan käkhålor (sinus maxillaris), pannhålor (sinus frontalis) och ett par mindre bihålor som finns vid näsroten (sinus ethmoidalis och sinus sphenoidalis). Samtliga bihålor har en liten öppning ut till näshålan. 

Tidigare talade man om bihåleinflammation, men på senare år har man insett att tillståndet alltid är förknippat med en inflammation också i nässlemhinnan. Näs- och bihåleinflammation kallas därför rinosinuit på fackspråk, där "rino" betyder näsa, "sinus" bihålor och "it" att det handlar om en inflammation. 

Vid infektion i näsan och bihålorna, som till exempel vid en förkylning, svullnar slemhinnan på grund av inflammation. Det finns en risk att öppningen från bihålor till näsa blockeras och det kan leda till ett förhöjt tryck i bihålorna. Det kan upplevas som tryckande och smärtsamt.

Hos en del patienter kan det, efter ungefär tio dagar, utvecklas en bakteriell infektion i bihålorna. Det kallas då för en bakteriell rinosinuit. 

Näs- och bihåleinflammation kan vara akut eller kronisk. Inflammationen kallas kronisk om den har pågått i över tolv veckor.

Pris: 300kr

Boka tid

Symtom

Akut näs- och bihåleinflammation uppkommer ofta i kombination med en vanlig förkylning eller en förkylning som är långvarig. 
Vanliga symptom är:
sämre luktsinne
smärta i kinderna och/eller pannan – ibland är också ansiktet svullet
smärta i överkäken
täppt näsa med tjock snuva – ibland med feber.

Orsak

Bihålorna är luftfyllda hålrum i ansiktsbenet med en trång öppning till näshålan. Vid förkylning svullnar slemhinnan i näsan och bihålorna så att öppningen blir ännu trängre. Det kan leda till att snor, virus och bakterier stängs in i bihålorna och att trycket ökar. Detta orsakar smärta och ömhet i benet som omger bihålan. 

Man har sett att föroreningar i luften, trånga förhållanden i näsa-bihåleområdet, tandinfektioner och en del kroniska sjukdomar såsom astma och KOL kan öka risken för att insjukna i akut näs- och bihåleinflammation.

Diagnos

Diagnosen ställs vanligtvis mot bakgrund av den typiska sjukdomshistorien och symtomen. Läkaren kan eventuellt också titta in i näsan för att se om det kommer var från bihålornas utförsgångar. En bakteriell näs- och bihåleinflammation misstänks i första hand när man efter tio dagar har ensidig och uttalad smärta med snuva som liknar var. Typiskt är också att symtomen varit på väg att försvinna, men sedan blivit sämre igen. 

Röntgen, ultraljud eller datortomografi behöver endast utföras vid långvariga eller allvarliga sjukdomsförlopp eller vid osäkerhet om diagnosen. Datortomografi är undersökningen som har bäst förmåga att avbilda näsa och bihålor och väljs i första hand. Undersökningen använder röntgenstrålning för att skapa en bild och bör därför endast användas om det är nödvändigt.

Behandling

Vid en näs- och bihåleinflammation kan man ha lindriga till svåra smärtor i ansiktet. Paracetamol och ibuprofen kan tas som vanligt vid feber och smärta. 

Slemhinneavsvällande nässprej eller droppar, som man köper receptfritt på apoteket, leder till att svullnaden i slemhinnan avtar så att nästäppan minskar. Man ska aldrig använda dessa läkemedel längre än tio dagar i rad, eftersom de kan skada nässlemhinnan vid långvarigt bruk.

Man har sett att nässprej eller droppar som innehåller kortison kan hjälpa vid bakteriell näs- och bihåleinflammation. Dessa dämpar inflammationen och kan användas under en längre tid utan att de brukar ge biverkningar. 

Vid lätta näs- och bihåleinflammationer kan det räcka att ligga med huvudet högt när man ska sova, som enda behandling. Sköljning av näsanmed koksaltlösning en till två gånger dagligen kan också ha effekt. På apoteket kan man köpa en nässköljare att använda till detta.

Om man har hösnuva (allergisk rinit) rekommenderas användning av antihistaminer under pollensäsongen. Detta är allergitabletter som motverkar den allergiska inflammationen i nässlemhinnan. 

Det har i studier inte kunnat visas att behandling med antibiotika mot bakteriella näs- och slemhinneinflammationer förkortar sjukdomsförloppet särskilt mycket. Antibiotika används ofta i onödan, och de allra flesta blir friska på 1–2 veckor oavsett om de tagit antibiotika eller ej.  

Vid uttalade besvär kan det vara aktuellt att punktera bihålorna och skölja dem. Sådan behandling utförs av öron-, näs- och halsspecialister.

Vid kroniska och konstant återkommande besvär kan det vara nödvändigt med en operation för att säkerställa att bihålorna töms bättre i framtiden. Hos några är det också aktuellt att rätta upp en skev nässkiljevägg eller avlägsna näspolyper och liknande med hjälp av kirurgi

När bör du söka vård?

Bihåleinflammation går ofta över av sig själv, med egenvård. Besvären kan vara långdragna och pågå i 2-3 veckor. Du bör söka vård om du har stora besvär.