Bältros är en sjukdom som med åldern ökar risken för att du ska insjukna. Virussjukdomen orsakas av Varicella Zoster viruset, samma virus som orsakar vattkoppor. 98% av befolkningen antas därför bära på viruset eftersom nästan alla barn i Sverige har vattkoppor någon gång under uppväxten.
Hur diagnosticeras bältros?
Bältros diagnosticeras av allmän läkare på kliniken. Oftast räcker det med en utfrågning av läkaren för att denne ska kunna fastställa att det är bältros som plågar en. Vid de fall då läkaren inte kan fastställa diagnos efter symtom och frågor till patienten kan ett PCR-test ge läkaren det.
Hur känns sjukdomen igen?
Bältros är känt för att göra ont. Ingen rök utan eld, brukar man säga. Blåsorna som sjukdomen ger upphov till gör mycket ont, enligt de som insjuknar. Inledningsvis uppstår en känsla av obehag, innan blåsorna växer fram. När blåsorna växer fram gör det som ondast, den akuta smärtepisoden. Många som varit sjuka i bältros rapporterar att det känns som att huden bränns samtidigt som en dov smärta sprider sig under huden där blåsorna vuxit fram.
Gör bältros ont?
Det kan kännas repetitivt, men övertydlighet ger ett mervärde i detta sammanhang. Ja, bältros gör ont. Bältros gör ont under hela sjukdomsperioden. Smärtan varierar men är i princip närvarande konstant.
Inledningsvis uppstår obehagskänslor och smärta kommer kort därefter.
Under tiden man har blåsor, ca 2–4 veckor, har man också mycket ont.
Efter att blåsorna lagt sig och huden läker lägger sig smärtan. För upp till 20% av sjuka uppstår dock komplikationer som kan förlänga smärtan i upp till månader. Om smärtan pågått längre än tre månader så har sjukdomen övergått till det som kallas postherpetisk neuralgi (PHN). PHN kan vara i månader men även år efter det att bältrosblåsorna avtagit.
Blir diagnosen värre ju äldre man är?
Risken för att bli sjuk i bältros är högre ju äldre du är. Även risken för komplikationer och behov av sjukhusvård som resultat av dessa ökar med åldern.
För äldre finns det utöver PNH en rad olika komplikationer som är värda att ta hänsyn till. Det kan vara hjärninflammation, hjärnhinneinflammation, stroke. Beroende på vart utslagen sätter sig kan det även finnas risk för att drabbas av ögonkomplikationer som höjer risken för att få en synnedsättning.
Hur skyddar jag mig mot bältros?
Att förebygga sjukdomen går inte utan vaccination. Eftersom uppemot 98% av befolkningen i Sverige bär på viruset är vi alla i risk att någon gång drabbas. Det går inte att bota sjukdomen när den väl brutit ut i kroppen. Det går att behandla med antivirala läkemedel för att lindra nervsmärtan som sjukdomen ger. Dock behöver dessa antivirala läkemedel användas i god tid, helst innan det att blåsorna visar sig, för att ha en lindrande effekt.
Vaccination mot bältros
Vaccin är det enda som förebygger ett insjuknande. Shingrix, det senaste vaccinet mot bältros, ger en skyddseffekt på 91% mot sjukdomen. Detta är en mycket hög procent och i jämförelse med det vaccin som användes innan Shingrix, Zostavax, är det en mycket starkare skyddseffekt då det vaccinet endast uppnådde 60%.
Shingrix, det vaccin som idag används, innehåller ett utdödat vaccin. Grunddoseringen är två doser som ges med två månaders mellanrum från varandra.
Biverkningar i form av ömhet/klåda samt muskelvärk kan uppstå och i enstaka fall har vaccinet utlöst allergiska reaktioner.
Legehuset erbjuder en prisgaranti på vaccin och intyg. Vi gör det för att tillgängliggöra vårdtjänster till allmänheten. Kvalitativ vård bör aldrig vara exkluderande. Om du hittar bältros vaccinet till ett billigare pris än vad vi erbjuder så matchar vi därför det priset.