Världscancerdagen 2022

Världscancerdagen 4 februari 2022

Alla ska ha en rättvis och jämlik behandling vid en cancerdiagnos. I år kommer fokusområdet för Världscancerdagen i Sverige vara vikten av att få en tidig diagnos och tillgång till screening.  

I Sverige för Socialstyrelsen statistik över nyupptäckta cancerfall i befolkningen. Varje rapport släpps i december med statistik från föregående år. Under 2020 diagnosticerades 62 555 människor med elakartade tumörer i Sverige. 

Pandemin har påverkat statistiken för vissa typer av cancer. Socialstyrelsen informerar i sin årliga rapport att under pandemiåret rapporterades 17% mindre prostatacancer fall, vilket indikerar att det kan finnas ett stort mörkertal med odiagnostiserade fall.  

Tre vanligaste cancerformerna i Sverige

Prostatacancer 

Prostatacancer är den allra vanligaste cancerformen som diagnosticeras i Sverige. Varje år upptäcks mer än 10 000 fall av prostatacancer i befolkningen. Det är framförallt äldre män som insjuknar och faktum är att sjukdomen är ovanlig bland män under 40 års ålder. Hälften av alla som drabbas är över 70 år. 

Cancerformen utgör en tredjedel av alla cancerformer bland män.

De vanligaste symptomen vid prostatacancer är:

  • Täta urinträngningar
  • Problem att kissa
  • Svag urinstråle
  • Blod i urinen
  • Smärtor i ryggen eller höfterna
  • Blodbrist, bensvullnad

Om du upplevt något av dessa symptom och misstänker att det kan bero på en tumör är det viktigt att du tar kontakt med sjukvården. 

Det första stadiet vid en misstänkt cancerdiagnos är att undersöka kroppen för att upptäcka tumören. Vid prostatacancer finns det olika undersökningar som kan genomföras. Gällande prostatacancer i Sverige är det dock inte symptomen man upplever som leder till en diagnos. Vanligast är att använda ett PSA blodprov.

Ett PSA prov testar efter förhöjda värden av PSA, ett protein som finns i prostatakörteln och även i blodomloppet. Det är alltså ett antigentest som testar efter förhöjda värden av ett protein som är unikt till prostatan. 

Prostatacancer brukar delas in i olika stadier. Det första stadiet är när tumören endast växer inne i själva prostatakörteln. De senare stadierna är helt enkelt när tumören börjar växa utanför körteln samt ifall den sprider sig vidare. Oftast har tumören blivit upptäckt innan den hinner sprida sig.

Vilken behandling som ska tillämpas vid prostatacancer bestäms oftast i samråd med patienten. Det tas hänsyn till vilket förlopp patienten bedöms vara i samt vilka behandlingar som minst påverkar ens livskvalité. Patienter som är unga med en liten tumör kan oftast behandlas med strålning. Om cancern inte har växt utanför prostatan kan man bli botad genom en operation med liten risk för allvarliga komplikationer. 

Bröstcancer


I befolkningen är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor. I Sverige insjuknar cirka 20 kvinnor per dag, vilket blir cirka 9000 bröstcancerdiagnoser per år.

Det är framförallt kvinnor i medelåldern som drabbas. Varför bröstcancer utvecklas är inte helt klarlagt men forskning visar att det antagligen är ett samspel mellan olika faktorer som gör att cancern uppstår. Bröstcancer utgör ungefär en tredjedel av alla cancerfall hos kvinnor. Det kan även hända att även män blir drabbade av bröstcancer. Ungefär 60 män insjuknar per år i Sverige. 

Det mest typiska symptomet för bröstcancer är att man känner en knöl i något av sina bröst. Andra symptom kan vara: 

  • Knöl i armhålan
  • Förstorat och hårt bröst
  • Hudrodnad och ”apelsinhud” på bröstet
  • Indragningar i huden på bröstet
  • Blod eller vätska från bröstvårtan

Du ska alltid söka läkarvård vid upptäckt av en knöl. Oftast är knölar inte en tumör utan istället en svullnad i bröstkörteln eller ett resultat av knölar i bröstvävnaden. Men det är alltid viktigt att kolla upp detta så att man kan utesluta allvarligare sjukdom.

Den vanligaste metoden för att upptäcka bröstcancer är mammografi. Andra metoder är kliniska undersökningar och finnålspunktion. 

Bröstcancer kan drabba i olika former. Vanligast är att cancern tar rot i mjölkgångarnas celler, det som kallas för ductal cancer men cancerceller kan även uppstå mjölkgångarnas körtlar, så kallad lobulär cancer. 

Vid behandling av bröstcancer är operation det vanligaste tillvägagångsättet men det har blivit allt vanligare att förbehandla tumören med cytostatika med eller utan antikroppar. Efter en operation där tumören avlägsnas är det vanligt att kompletterande behandling sätts igång för att minska risken för att tumören växer tillbaka. Idag överlever 8/10 människor sin bröstcancerdiagnos. 

Hudcancer 

Det finns tre olika typer av hudcancer – Basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. På senare år har antalet fall av hudcancer ökat i Sverige. Sjukdomarna utgör en av de vanligaste cancerformerna i Sverige idag och under 2000-talet har antalet fall av malignt melanom fördubblats. 

Malignt melanom förekommer i alla åldrar, men att barn drabbas är sällsynt. Ju äldre du blir, desto större blir risken att man utvecklar malignt melanom. Idag är genomsnittsåldern mellan 60–70 år för malignt melanom. 

Skivepitelcancer är den typen av hudcancer som ökat mest. Det är något vanligare att skivepitelcancer drabbar män än kvinnor. 

Basalcellscancers är en långsamtväxande cancer som oftast inte har förmågan att producera dottertumörer. 

Att hålla koll på de leverfläckar man redan har är bra för att öka medvetenheten kring sig själv och sjukdomen. Om man är orolig för att drabbas av hudcancer kan man komma ihåg att:

  • Hålla koll på nytillkommen och tillväxande pigmentfläck
  • Hålla koll på tidigare födelsemärke som växer eller ändrar utseende
  • Hålla koll på fjällig och skrovlig fläck som med tiden växer till och blir tjockare
  • Hålla koll på finneliknande knottra som sakta växer till en rodnad

Om någon av dessa stämmer in på dig och din/a leverfläckar bör du omedelbart söka kontakt med läkare. 

Vid en undersökning för hudcancer använder sig läkaren av sin expertis i att identifiera hudcancer genom symptom som patienten upplever och att läkaren får se och känna på leverfläcken som lett till oro. Vidare använder sig läkaren ofta av ett dermatoskopi för att säkerställa sin misstanke. Om läkaren anser att leverfläcken berättigar oro kommer patienten en biopsi att utföras för att bekräfta misstanken. I biopsin tar man ett vävnadsprov av tumören för att analysera vidare. Vid misstänkt malignt melanom opererar man bort hela tumören för analys.

Behandlingen av hudcancer sker oftast genom operation vid samtliga typer av hudcancer. Beroende på cancerns omfattning kan strålning erbjudas, men operation är det vanligaste sättet och det som idag är den säkraste för att vara säker på att tumören blivit helt avlägsnad.

Har man symptom som inte går över är det viktigt att söka vård. Att upptäcka cancer i ett så tidigt skede som möjligt ökar chanserna att helt bota sjukdomen.